Hur ett energibolag med en schweizisk majoritetsdelägare och svenska pensionsfonder som minoritetsdelägare plundrar glesbygden medan staten blundar
Den här rapporten är skriven av en Vilhelminabo och utgår från de konsekvenser Solör Bioenergis prissättning har haft i Vilhelmina, men visar hur samma mönster återkommer i alla kommuner där Solör är monopolleverantör. Den färdigställdes 12 januari 2026 och skickades till SVT Västerbotten, lokaltidningar och riksmedier. Ingen ville publicera den. Noll intresse. Tre månader senare skriver Affärsvärlden, Realtid.se, Epoch Times och Fokus exakt om samma problematik, och situationen har visat sig vara ännu värre än vad som dokumenterades här. Det egna kapitalet i Solör är nu minus 6,7 miljarder kronor (Fokus, 22 mars 2026). Låneavtalen har brutits. AP-fonderna har tvingats skjuta till nytt kapital. Det var detta som varken lokal eller riksmedia ville granska.
Vilhelminabostäders VD Jerker Nyström säger till SVT Västerbotten (2024): "Allt är billigare än Solörs fjärrvärme, till och med att värma husen med direktverkande el skulle vara billigare.", ett mönster som VIBO varnat om sedan 2016. Inget händer.
AP1, AP3 och AP4 grundar Polhem Infra och förvärvar 21 procent av Solör Bioenergi som sin första investering. dåvarande VD Mikael Lundin kallar Solör "en ansvarsfull leverantör av förnyelsebar energi". Statens pensionskapital är nu direkt kopplat till monopolet. AP1 avvecklades 1 januari 2026 och dess andelar i Polhem Infra övertogs av AP3 och AP4.
21% andel Polhem Infra
Från Polhem Infra-press: "Polhem Infra förvärvar 21 procent av Solör Bioenergi som första investering." Från AP3 TT: "AP3, AP4 och AP1 grundar Polhem Infra som köper 21% i Solör Bioenergi."
Datum: Nov 2019
Ägarandelen utökades successivt och uppgår idag till 40 procent.
Solör höjer fjärrvärmepriserna med 30% i Vilhelmina, 32% i Vännäs, 29,5% i Vårgårda. Dubbelt rikssnittet. VIBO pausar allt underhåll av sina 700 lägenheter. Anmälningar till Konkurrensverket avskrivs utan åtgärd.
Lars Appelvik i Vilhelmina publicerar en fullständig granskning med 17 verifierade källor (originalrapporten jan 2026, utökad till 23+ källor i april 2026). Rapporten skickas till SVT Västerbotten, lokaltidningar och riksmedier. Ingen vill publicera.
Affärsvärlden (Sandström): "Ännu ett grönt miljardfiasko för AP-fonderna." Realtid.se: Solörs skuldsättning tredubblad till 21 miljarder. Epoch Times: AP-fondernas svarta låda. Fokus: Solör jämförs med Northvolt och Stegra.
Solör Bioenergi har 100 procents marknadsandel i Vilhelmina, Dorotea och Vännäs. Inga alternativ existerar. Bolaget utnyttjar detta och har höjt priserna år efter år långt över rikssnittet. Sveriges Allmännytta konstaterar att Solör utmärker sig genom att äga de 27 fjärrvärmenät med högst prisnivå i Sverige (Ny Teknik, 2025).
Källor till Solör-priserna:
Solör Bioenergis officiella prislistor per ort (PDF:er publicerade på solorbioenergi.se 2025–2026).
• Vilhelmina vinterpris 2026: 1 438,80 kr/MWh → Länk till Solörs prislista PDF
Jämförelser med Göteborg, Luleå m.fl. kommer från Nils Holgersson-rapporten 2025 och Sveriges Allmännytta / Fastighetsägarna Fjärrvärmekollen 2025.
"Bränslepriserna på biobränslen har planat ut och ligger inte på nivåer som motiverar Solörs prishöjningar. Solör utnyttjar sin marknadsdominans för att maximera sin vinst." — Anders G Johansson, näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR (januari 2026)
Men är inte Luleå subventionerat? Det är den vanligaste invändningen, och den håller inte.
Luleå Energi är ett kommunalt bolag precis som många andra fjärrvärmeleverantörer, men det opererar under samma krav: det ska gå med vinst och betala avkastning till ägaren, Luleå kommun. Det gör det. Trots det levererar bolaget fjärrvärme till 698 kr/MWh, alltså ungefär hälften av vad Solör tar ut i Vilhelmina.
Skillnaden förklaras inte av subventioner, geografi eller bränslepriser. Den förklaras av ett enkelt faktum: Luleå Energi har konkurrens och drivs utan vinstmaximering som enda mål. Solör har ett totalt monopol och utnyttjar det. Prisskillnaden på 106 procent är monopolvinst, inget annat.
Strategisk priskommunikation 2026: Efter höjningar på 30% (2024) och 10% (2025) kommunicerar Solör nu en "låg höjning på 1,9%" för 2026. Men vinterpriset ligger kvar på 1 438,80 kr/MWh, 89% högre än Göteborg och 106% högre än Luleå. Detta är klassiskt monopolbeteende: höj till extremnivåer, stanna där, och kommunicera det som ansvar.
Vilhelminabostäder AB (VIBO), som förvaltar kommunens allmännyttiga lägenheter, har pausat allt underhåll av sina fastigheter till följd av de skenande fjärrvärmekostnaderna.
700 lägenheter utan underhåll · Äldreboenden påverkade · Skolor påverkade · Risk för hyreshöjningar
"Inget underhåll av bostäder och risk för hyreshöjningar. Det blir konsekvensen i Vilhelmina när fjärrvärmepriset höjs med 30 procent." — SVT Västerbotten, 2024
I Falköping anmälde det kommunala bostadsbolaget Falköpings Hyresbostäder Solör till Konkurrensverket efter en prishöjning de ansåg oskälig. Solör är fjärrvärmeleverantör i minst 14 orter i Västra Götaland, däribland Ale och Vårgårda. I Vännäs rapporterade SVT 2024 att villaägaren Gustav bytte till bergvärme, en kostsam investering som nu många tvingas till.
| Kommun | Bostadspris (2023) | 1-årsförändring folk | 10-årsförändring folk |
|---|---|---|---|
| Vilhelmina | −4,2% | −34 (−0,55%) | −619 (−9,0%) |
| Dorotea | −6,1% | −45 (−1,96%) | −463 (−16,8%) |
| Luleå (låga priser) | +2,1% | Ökar | Stabil |
Källa: SCB Befolkningsstatistik Q4 2024 (statistikdatabasen.scb.se). Bostadsprisindex: SCB FASTIN 2023.
Dominoeffekten i 5 steg: Höga fjärrvärmepriser → Pausat underhåll → Fallande bostadspriser → Befolkningsminskning → Skatteintäkter faller → Sämre service → Spiral nedåt.
Vilhelmina och Dorotea är isolerade inlandskommuner utan fungerande pendlingsmöjligheter till större städer. Höga fjärrvärmepriser blir därför en extra tung belastning som accelererar utflyttningen för hushåll på marginalen. Vännäs (+73 personer, +0,80 %) gynnas av närheten till Umeå och är därför inte representativ för effekterna i verkligt isolerad glesbygd.
Regeringen säger att fjärrvärme är centralt för att nå ett fossilfritt Sverige 2045. Men samtidigt tillåter regeringen privata monopolister att prissätta bort kunder från den klimatsmarta lösningen.
Statens absurda dubbelmoral: Energidepartementet säger att fjärrvärme ska vara ryggraden i fossilfri uppvärmning. Samtidigt äger AP-fonderna 40 % av Solör via Polhem Infra, Konkurrensverket avskriver upprepade utredningar om monopolmissbruk, och hushållen i glesbygden tvingas betala extremt höga priser som driver kunder bort från den förnybara fjärrvärmen.
Samma process rapporteras från flera håll:
| Ort | Konsekvens |
|---|---|
| Vilhelmina | VIBO konstaterade redan 2016: "Allt är billigare än Solörs fjärrvärme, till och med direktverkande el" |
| Falköping | Bostadsbolag har kopplat bort sig från Solörs fjärrvärme |
| Ale kommun | Fastighetsägare överväger massivt avhopp från systemet |
| Vännäs | SVT rapporterade 2024 att villaägare bytte till bergvärme |
"Många små kommuner ser idag kraftigt stigande fjärrvärmekostnader och en oroande utveckling där fastighetsägare överväger att lämna systemen." — Vännäs kommun, officiell hemsida 2024
Det som den här rapporten varnade för i januari 2026 har nu visat sig vara ännu allvarligare. Affärsvärlden, Realtid.se, Epoch Times och Fokus rapporterar om ett totalt ekonomiskt haveri.
Eget kapital: −6,7 miljarder kr (utgången 2024) · Skuldsättning: 21 miljarder kr (tredubbelt) · Låneavtal brutna under 2025 · Ägarna tvingades skjuta till nytt kapital
Docent Mats Nilsson konstaterar att fjärrvärmen befinner sig i en "dödsspiral": volymerna stagnerar eftersom kunder lämnar systemen på grund av höga priser, medan investeringsbehovet skenar. Det totala underhållsbehovet för svenska fjärrvärmenät beräknas till 70 miljarder kronor.
70 miljarder underhållsbehov
Från Fastighetsägarna GFR: "Det totala underhållsbehovet för svenska fjärrvärmenät uppgår till cirka 70 miljarder kronor de kommande 10 åren."
Meny: Pressmeddelande dec 2025
Stora utdelningar och höga ersättningar trots förluster
Trots den svaga ekonomin beslutade Solör 2023 om en utdelning på 500 miljoner kronor till ägarna. Under åren 2019–2023 har bolaget delat ut miljarder kronor. Samtidigt har ledningen, bland annat nuvarande VD Anders Pettersson och styrelseordförande Martinus Brandal, tagit ut mycket höga ersättningar medan bolaget gått med stora förluster. Detta har väckt stark kritik i media om att ägarna och ledningen prioriterat sig själva på bekostnad av kunderna i glesbygden.
Polhem Infra, AP-fondernas vehikel, beskrivs av Epoch Times som en "svart låda" med 8,2 miljarder kronor i portföljbolag utan ett enda ord publicerat om hur investeringarna mår. Fokus jämför Solör direkt med Northvolt och Stegra som AP-fondernas havererade gröna investeringar.
"Ännu ett grönt miljardfiasko för AP-fonderna" — Christian Sandström, krönikör Affärsvärlden, april 2026
Notera: Till skillnad från Alecta-skandalen (Heimstaden) där VD och styrelseordförande fick avgå, har ingen ansvarig på AP-fonderna eller Polhem Infra hållits ansvarig för Solör-katastrofen.
Solör är inte ett isolerat fall, AP-fondernas probleminvesteringar utgör ett systematiskt mönster. Solör är inte Polhem Infras enda probleminvestering. Epoch Times granskning visar att 8,2 miljarder kronor av pensionskapital förvaltas utan ett enda ord publicerat om hur investeringarna mår. Kapitalbehoven för att hålla Solör flytande bedöms till minst 10 miljarder kronor, varav AP-fondernas andel är ungefär 4 miljarder kronor.
Övriga portföljbolag i Polhem Infra med allvarliga problem:
| Bolag | Problem |
|---|---|
| Arelion (f.d. Telia Carrier) | Förlorade 1 miljard kronor 2023–2024 |
| Skaftåsens Vindpark | Akut nedskrivningsbehov |
| Lycksele Vindpark | Dåliga utsikter |
| Vindkraft (via Polhem Infra) | Rörelsemarginal: minus 329% |
Rörelsemarginal minus 329%
Från Affärsvärlden: "Polhem Infras vindkraftsportfölj visar rörelsemarginal på minus 329 procent under 2025. Förluster exploderar."
Meny: Kronika Christian Sandström, april 2026
AP3 äger även 20 procent av eldistributionsbolaget Ellevio, som köpte Fortums svenska elnät för 60 miljarder kronor 2015. Soliditeten i Ellevio var vid utgången av 2024 extremt låga 2,7 procent.
Utanför Polhem Infra investerade dåvarande AP1 och AP3 tillsammans 5,7 miljarder kronor i brittiska Thames Water. Värdet skrevs ned till noll kronor under 2024. AP-fonderna har också investerat minst en miljard kronor i det gröna stålbolaget Stegra i Boden via fonden Just Climate.
Arkwright-rapporten: Finansdepartementet gav konsultbyrån Arkwright i uppdrag att granska AP-fondernas illikvida investeringar efter Northvolt-haveriet. Rapporten kallade Polhem Infra ett "gott exempel" på hur onoterade investeringar ska struktureras, men analyserade inte om investeringarna faktiskt var lönsamma eller samhällsnyttiga.
En boende i Vilhelmina drabbas simultant på tre sätt. Det är inte en ren cirkel där pengarna går runt, det är en dubbel utsugning där du betalar både med din nuvarande ekonomi och din framtida trygghet, oavsett om du är pensionär, hyresgäst, villaägare eller företagare.
Du tvingas betala 1 438 kr/MWh i vinter jämfört med 698 kr i Luleå. Dubbelt pris för en basservice som styrs av ett monopol. Dina pengar går direkt till att serva Solörs ränteberg på 21 miljarder kronor.
Dina intjänade pensionspengar har via AP3 och AP4 investerats i Solör. Med ett eget kapital på -6,7 miljarder kronor (enligt medieuppgifter från april 2026) är investeringen i praktiken en kapitalfälla. Istället för att växa för din framtid används ditt kapital nu som en krockkudde för att hålla ett skuldsatt bolag vid liv.
AP-fonderna fungerar som buffert i pensionssystemet. När stora förluster uppstår minskar buffertens tillgångar, vilket ökar risken för att balanseringen slår till. Det kan leda till lägre uppräkning av pensionen för alla med inkomstpension. Du betalar alltså indirekt för Solörs haveri genom en sämre pension i framtiden.
Solör Bioenergi ägs till 60 procent av Nordic Infrastructure AG (Zürich, Schweiz) och 40 procent av Polhem Infra AB. Nordic Infrastructure AG ägs till 100 procent av BE Bio Energy Group AG, registrerat i Zürich. Martinus Brandal är ordförande och tillika VD i Solör Bioenergi.
Polhem Infra ägdes ursprungligen gemensamt av AP1, AP3 och AP4. Den 1 januari 2026 avvecklades AP1 och dess tillgångar fördes över till AP3 och AP4. Polhem Infras styrelse inkluderar direkt representation från AP-fonderna.
Polhem Infra kallar sig "aktiva ägare" med fokus på "hållbar samhällsutveckling", men har inte synligt agerat för att bromsa prishöjningarna som driver glesbygdskommuner mot kollaps.
| Statens roll | Uttalat mål | Effekt av Solörs prissättning |
|---|---|---|
| Pensionsförvaltare (AP-fonder) | Maximera avkastning | Förlorar miljarder på kollaps |
| Glesbygdspolitik | Levande landsbygd | Skadas av utflyttning |
| Klimatpolitik | Främja fjärrvärme | Undermineras av kundavhopp |
| Kommunalt ansvar | Rimliga boendekostnader | Skadas av pausat underhåll |
Riksdagen beslutade den 12 november 2025 om AP-fondernas verksamhet (betänkande 2025/26:FiU6) och gav godkänt, utan att granska enskilda portföljbolags samhällspåverkan, utan att beröra Polhem Infras totala avsaknad av offentlig rapportering, och utan att utreda om Solör-investeringen uppfyller AP-fondslagens krav på "social hållbar utveckling".
"Fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet i 1 §." — Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder, 4 kap. 1a §
Frågan till AP-fonderna: Kan ni hävda "föredömligt ägande" och "social hållbarhet" när er investering skapar systematiska skillnader i boendekostnader mellan glesbygd och storstäder? När Vilhelmina betalar 1 438 kr/MWh och Luleå betalar 698 kr/MWh, en skillnad på 106 procent för samma basservice?
Polhem Infras passivitet som "aktiv ägare": Sedan 2019 har Polhem Infra ökat sitt ägande i Solör trots kritik från VIBO redan 2016, upprepade anmälningar till Konkurrensverket (2023–2025), medieuppmärksamhet om överprissättning och dokumenterad utflyttning från Solör-kommuner. Polhem Infra uttalade 2022: "Vi ser Solör som en viktig och långsiktig investering." Frågan kvarstår: Vad har Polhem Infra konkret gjort för att bromsa prishöjningarna?
Solörs dominerande ställning är total: 100 procent marknadsandel fjärrvärme i Vilhelmina, Dorotea och Vännäs. Bolaget driver fjärrvärme på minst 36 orter i Sverige och totalt 271 platser i Norden.
Konkurrenslagen (2008:579) 2 kap. 7 §: "Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden är förbjudet."
EU:s Artikel 102 TFEU: Förbjuder ett eller flera företag att på ett otillbörligt sätt missbruka sin eller sina dominerande ställningar på den inre marknaden.
Konkurrensverket har tidigare undersökt flera av Solörs nät, men utan resultat:
| Utredning | Status | Resultat |
|---|---|---|
| Mönsterås | Avslutad maj 2024 | Ingen sanktion, trots 19% höjning |
| Falköping | Nedprioriterad hösten 2023 | Ny anmälan augusti 2025 |
| Flera fastighetsägare | Avslutad 2024–2025 | Gemensam anmälan utan sanktion |
| Nora, Landvetter | Nedprioriterad | Klagomål nedprioriterade |
Konkurrensverkets egen slutsats: Fjärrvärme har "naturligt monopol" och "prissättningen över lag riskerar att vara oskäligt hög", men verket avslutade ändå utan åtgärd. I maj 2024 rekommenderade Konkurrensverket att regeringen utreder behovet av prisreglering. Ingen prisreglering har införts, per april 2026.
Energimarknadsinspektionen (delredovisning 2025) konstaterar: "Kundskyddet både kan och behöver stärkas" med tanke på "de kraftiga prishöjningarna de senaste åren samt de begränsade möjligheterna för kunderna att påverka priser."
Utöver konkurrenslagen och EU:s Artikel 102 finns flera ytterligare rättsliga grunder som stärker bilden av att Solörs prissättning inte bara är orimlig, utan potentiellt rättsstridig på flera nivåer.
Konkurrenslagen (2008:579) 2 kap. 7 § punkt a), oskäliga priser: Lagen specificerar att missbruk av dominerande ställning kan bestå i att:
"direkt eller indirekt påtvinga oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor"
Solörs pris på 1 438 kr/MWh i Vilhelmina är 106 procent högre än Luleå Energis 698 kr/MWh för samma tjänst under jämförbara förhållanden. Det uppfyller denna definition. Prisskillnaden kan inte förklaras av råvarukostnader, geografi eller distributionskostnader. Den förklaras av monopolställning utan prisreglering.
Fjärrvärmelagen (2008:263), kundskydd vid monopol:
Fjärrvärmelagen ställer krav på att leverantörer ska förhandla med kunder om villkor och redovisa sina kostnader transparent. Fjärrvärmenämnden kan pröva tvister om villkor mellan leverantör och kund.
Frågan är: Har Solör uppfyllt fjärrvärmelagens krav på transparens och förhandling i de kommuner där bolaget har 100 procent marknadsandel? Har kunderna, VIBO, kommunala fastighetsbolag, privatpersoner, haft en reell möjlighet att påverka villkoren? Om svaret är nej utgör det ytterligare en juridisk grund för ingripande.
Regeringsformen 2 kap. 17 §, grundlagsskydd för näringsfrihet:
"Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag."
Denna grundlagsbestämmelse utgör ett konstitutionellt skydd för fri konkurrens. Staten, via AP-fonderna, äger 40 procent av ett monopol som systematiskt överprissätter. Samtidigt underlåter Konkurrensverket att ingripa och regeringen att införa prisreglering. Effekten är att statens passivitet ekonomiskt gynnar Solör och dess ägare på bekostnad av glesbygdens invånare.
Regeringsformen 1 kap. 2 §, målsättningsparagrafen:
"Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten."
Staten agerar genom AP-fondernas ägande i direkt motsats till detta mål. Investeringen i Solör försämrar den ekonomiska välfärden i glesbygden, exakt de samhällen vars invånare pensionssystemet ska skydda. Bestämmelsen är en målsättningsparagraf och inte direkt rättsligt bindande, men den uttrycker den princip som all offentlig verksamhet ska styras av.
Konkurrenslagen 3 kap. 1-2 §§, Konkurrensverkets befogenheter:
Konkurrensverket har långtgående utredningsbefogenheter som hittills inte utnyttjats fullt ut mot Solör:
Rätt att kräva in handlingar, kostnadskalkyler, vinstmarginaler, prissättningsdirektiv per nät
Rätt att genomföra platsundersökningar (gryningsräder)
Rätt att förelägga vid vite om bolaget inte samarbetar
Möjlighet att ålägga sanktionsavgift upp till 10 procent av omsättningen (cirka 390 mkr)
Trots dessa verktyg har Konkurrensverket avskrivit samtliga utredningar av Solör utan sanktion. Frågan är inte om verket kan agera, utan varför det väljer att inte göra det.
| Rättslig grund | Lagrum | Relevans för Solör |
|---|---|---|
| Förbud mot oskäliga priser | Konkurrenslagen 2:7 p. a) | Direkt tillämplig, 106 procent överpris |
| Fjärrvärmelagens kundskydd | Fjärrvärmelagen (2008:263) | Krav på förhandling och transparens |
| Grundlagsskydd mot att gynna företag | RF 2 kap. 17 § | Statens passivitet gynnar Solör |
| Ekonomisk välfärd som mål | RF 1 kap. 2 § | AP-fondernas ägande motverkar målet |
| Utredningsbefogenheter | Konkurrenslagen 3:1-2 | Ej utnyttjade av Konkurrensverket |
| EU-förbud mot monopolmissbruk | Artikel 102 TFEU | Redan i rapporten, bekräftat |
"Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag." Regeringsformen 2 kap. 17 §, Sveriges grundlag
Till Konkurrensverket: Omedelbar förundersökning av Solör Bioenergi för misstänkt monopolmissbruk (Konkurrenslagen 2008:579, 2 kap. 7 §, samt EU:s Artikel 102 TFEU). Kräv kostnadskalkyler, vinstmarginaler och prissättningsdirektiv per nät. Vid påvisat missbruk: sanktionsavgift upp till 10% av omsättning (~390 mkr) och tvingande prisreglering.
Kontakt: konkurrensverket@kkv.se · Ringvägen 100, 118 60 Stockholm
Till Riksdagen och Finansdepartementet:
1. Granska Polhem Infras ägarstyrning: vad har konkret gjorts för att bromsa prishöjningarna?
2. Utreda om AP3 och AP4 (som övertog AP1:s andel efter avvecklingen 1 januari 2026) bör äga konsumentnära monopol som drabbar de pensionärer systemet ska skydda.
3. Utvidga Riksdagens årliga AP-fondsutvärdering till att inkludera enskilda portföljbolags samhällspåverkan.
4. Genomför den prisreglering av fjärrvärme som Konkurrensverket rekommenderade i maj 2024.
5. Inför redovisningskrav för Polhem Infra. Statliga pensionspengar kräver transparens.
Rapporten baseras på 24+ verifierade offentliga källor (17 i originalrapporten jan 2026, ytterligare 5 tillagda april 2026). Ny information tillkommen efter ursprunglig publicering markeras med grönt.
Källsammanfattning:
| Kategori | Antal | Status |
|---|---|---|
| Officiell statistik (SCB) | 2 | Verifierad |
| Myndigheter (Konkurrensverket, Regeringskansliet) | 2 | Verifierad |
| Lagstiftning (SFS + EU-rätt + grundlag) | 5 | Verifierad |
| Branschorganisationer | 3 | Verifierad |
| Medierapporter (SVT m.fl.) | 4+ | Verifierad |
| Bolagsinformation | 3 | Verifierad |
| Nya källor (april 2026) | 5 | Verifierad |
| Totalt | 24+ | Alla verifierade |
Reservation och transparens: Alla uppgifter är hämtade från offentliga källor. Siffror som antal dyraste fjärrvärmenät kan variera något beroende på exakt definition i rapporterna, och befolkningsdata uppdateras löpande av SCB. Eventuella mindre avvikelser ändrar inte den övergripande bilden av monopolprissättning och samhällseffekter. Dokumentet syftar till att belysa ett samhällsproblem och uppmana till utredning, inte till perfekt statistisk precision i varje detalj. Författaren är själv fjärrvärmekund i Vilhelmina och direkt berörd av den prissättning som beskrivs. Kritik eller rättelser tas emot via lexappelvik@gmail.com.